Fotbollsmåndag!
Springztil!
Vi kom dit, jag mange och kempe. Vi började värma upp. Vi sköt, vi såg, vi segrade. Sen kom motståndarna. Röda tröjor hade dom. Vi hade röda tröjor. Och vi var bortalag.
Bara att åka hem och leta efter bruna/svarta/vita/gröna.. Ja, olika tröjor men dock samma färg till ungefär 12 spelare. Målvakten fick vara vit, han krävde inte så mycket. Vi åkte hem till mig, för jag bodde närmast och det går fortast att springa in i min lägenhet. Sen visste jag att jag hade ungefär 10 gröna tröjor. Så allt löste sig!
När vi började spela så fick jag möta skallepär. En halvkort finne som sprang vid mig hela tiden. Jag råkar ha stora fötter och råkade trampa på hans långa skosnören som han inte hade knytit riktigt och då gav han mig en armbåge. Jag slog tillbaka men träffade bara ryggen..
Domaren såg allt, varnade skallepär och sen fortsatte vi spela.
Åter igen kom den fule fan bakom mig och sprang in i mig. Denna gång en armbåge i sidan och då såg jag rött (inte deras matchtröjor) och delade ut en väl placerad spark rätt på hans lår. Han skrek till och for i backen rätt så fort. Jag tänkte inte så mycket på konsekvenserna, kände att ingen skulle jävlas med mig på plan bara.
Domaren såg den första incidenten och varnade skallepär.
Jag sa åt honom att om han skulle göra nåt sånt igen skulle jag använda honom som sparringpartner. Och boxningssäck. Men det var en ihärdig finne, han sa INGENTING under hela matchen! Tror jag fick honom att inse nånting där ett tag då jag hade fått ner honom på gruset slash rullat på gruset kontra faceplant, men han gav aldrig upp!
Matchen slutade 1-1 och jag fick aldrig göra upp ordentligt med honom. Sportsligt men ordentligt. Så som jag alltid har gjort. (thaiclinch på innebandymatch samt fotbollsmatch, höfttackling som fick motståndaren att byta kön) Ja, lagomt sportsligt och vänligt som sagt. Men jag blir lugn och sansad efter matchen.
Nu ska jag lämna igen en bil.. Carless om en timme. Värdelöst!
Vi kom dit, jag mange och kempe. Vi började värma upp. Vi sköt, vi såg, vi segrade. Sen kom motståndarna. Röda tröjor hade dom. Vi hade röda tröjor. Och vi var bortalag.
Bara att åka hem och leta efter bruna/svarta/vita/gröna.. Ja, olika tröjor men dock samma färg till ungefär 12 spelare. Målvakten fick vara vit, han krävde inte så mycket. Vi åkte hem till mig, för jag bodde närmast och det går fortast att springa in i min lägenhet. Sen visste jag att jag hade ungefär 10 gröna tröjor. Så allt löste sig!
När vi började spela så fick jag möta skallepär. En halvkort finne som sprang vid mig hela tiden. Jag råkar ha stora fötter och råkade trampa på hans långa skosnören som han inte hade knytit riktigt och då gav han mig en armbåge. Jag slog tillbaka men träffade bara ryggen..
Domaren såg allt, varnade skallepär och sen fortsatte vi spela.
Åter igen kom den fule fan bakom mig och sprang in i mig. Denna gång en armbåge i sidan och då såg jag rött (inte deras matchtröjor) och delade ut en väl placerad spark rätt på hans lår. Han skrek till och for i backen rätt så fort. Jag tänkte inte så mycket på konsekvenserna, kände att ingen skulle jävlas med mig på plan bara.
Domaren såg den första incidenten och varnade skallepär.
Jag sa åt honom att om han skulle göra nåt sånt igen skulle jag använda honom som sparringpartner. Och boxningssäck. Men det var en ihärdig finne, han sa INGENTING under hela matchen! Tror jag fick honom att inse nånting där ett tag då jag hade fått ner honom på gruset slash rullat på gruset kontra faceplant, men han gav aldrig upp!
Matchen slutade 1-1 och jag fick aldrig göra upp ordentligt med honom. Sportsligt men ordentligt. Så som jag alltid har gjort. (thaiclinch på innebandymatch samt fotbollsmatch, höfttackling som fick motståndaren att byta kön) Ja, lagomt sportsligt och vänligt som sagt. Men jag blir lugn och sansad efter matchen.
Nu ska jag lämna igen en bil.. Carless om en timme. Värdelöst!
Kommentarer
Trackback
