Skratt och tjom

I flera dagar har jag gått omkring och flinat för mig själv.

Folk kan ha tittat lite snett på mig bara för att jag är så jävla snygg, men troligtvis så sitter avundsjukan i storleken på biceps samt hur välkammad håret under armarna är.. Eller?

Hur som helst, jag har tänkt på en sak.

Gubbarna på jobbet snackar och har sig hela tiden, ena är sjukare än en andra är skäggig. Och eftersom det är en industri/mekanisk verkstad jag är på så känner de flesta inte till någon sport mer än dom ser på tv. Deras fysiska förmåga är inte den bästa, att knyta skorna kan ta tid för vissa. Den atletiska förmågan alltså, vissa av dem är äckligt stark och kan lyfta lika mycket som en myra gör jämte sin kroppsvikt.

Ryggskador, slitage på knän och ljumskar samt vibrationsskador på handleder (inte för the masturbation i duschen) utan för alla slag med hammare samt kap med rondeller.

Här om dagen satt dom och pratade om ryggskador. Dom kom fram till att den enas läkare hade sagt att om man har en dålig rygg så sitter inte problemet där bak. Utan där fram i form utav en välfylld ölkagge. Ont i ryggen är lika med svaga magmuskler.

Och det är det, mina damur och herrur, som jag vill säga till er.

Att jag har starkare mage än rygg, det har jag konstaterat efter åtskilliga gånger jag har skrattat. Allrahelst då jag sitter vid matbordet (eller vilket jävla bord som helst, dock ett hårt sådant) samt när jag kör bil..

Varje gång jag skrattar viker sig kroppen och jag sopar in näsa samt tandrad så tänderna flyger och näsbenet böjs. Ont gör det men ingen bryr sig. Och lika glad är jag för det men gladast är nog röven?

Jag måste alltså komplementträna ryggen för mina stålmannenmagmuskler är för kraftiga?

Tål att tänkas på samt diskutera om..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0